Ytterligare en tuff dag med mycket smärta och mycket ilska bubblande inuti. Jag fick hjälp av Fröken J. Jag mailade och frågade henne om jag fick skriva av mig all frustration, ilska och förtvivlan till henne och det fick jag såklart sa hon. Så det gjorde jag och försökte beskriva det obeskrivbara och fick utlopp för frustrationen. Hon sa att jag gärna fick maila igen och outloopa mig.
På hemväg hade jag först sällskap med en av sommarpraktikanterna, en ung tjej jag bara sat hej till en gång. Blyga jag började dock samtalet med henne nu, trots blyghet, smärta och dåligt humör. Tur jag spelar bra.. när jag vill. Jag menar att på min sektion finns det ingen som inte förstått att jag har skitont just nu, jag lovar.
Senare mötte jag jag en kompis ,som också är en fd sommarjobbare och såmycket har jag inte pratat överhuvud taget på tre veckor, garanterat. Vilket iofs säger mer om hur lite jag pratat innan än hur mycker jag sa nu.
Det var kul, inte träffat honom på månader och i träffas bara av en slump när vi träffas.
Jag är besviken för igårkväll var värkenbättre och jag trodde i min enfald att den skulle vara borta idag men inte en chans attdet var ens i närheten. Nu hoppas jag på mirakel under helgen, eftersom mirakel har hänt så ofta med värken de senaste 6 åren.... Anas det bitterhet??
1 kommentarer
Annika
30 Jun 2012 11:13
Det låter inte alls roligt det!
Kommentera