Idag vaknade jag klockan 5 med väligt mycket ont i halsen men jag kände att det fick gå över för idag var det min 50:e arbetsdag i rad så förkylning, halsont, ryggsmärta och depression kunde absolut inte få mig hemma idag.
Halsmärtan blev till hosta under morgonen. Jag var på jobbet halv 7och jobbade mina fulla timmar idag.
 
50 raka arbetsdagar har jag inte jobbat sen olyckan för 8 år sen.
 
Jag fick också massa peppande och snälla ord  av en tjej som sa att jag verkligen skulle vara stolt över att jag tar mig till jobbet som jag mår och att jag dessutom jobbar på så bra (hon är min samordnare så hon har full koll på vad jag gör). Jag är det. Jag firade mitt jubileum i min ensamhet, inne i mitt huvud :). Att ha klarat av det i en tid av inte bara smärta utan också depression är egentligen inte klokt. Dessutom egentligen under den period när jag har känt mig som mest ensam.

Kommentera

Publiceras ej