Jag hade under planerat ett inlägg om vad jag tycker är snyggt hos tjejer. Schablonen är väl att killar oftast  gillar blondiner med stora bröst. Det är den man hör i alla fall. 
 
I alla fall blir det lite roligt när jag på jobbet idag ser någon och tycker att hon är otroligt snygg. Vem spelar ingen roll, hon får vara anonym. Men det byggde upp mitt inlägg.
 
Mitt absolut första minne av en tjej var en granne jag umgicks med mycket när jag var en liten plutt, 4 år kanske.
Hon var nog brunett vad jag minns. Söt, minns jag.
 
Sedan vid 8-9 hade vi flyttat och fått nya grannar. Hon var blond och jättesöt. Sedan gillade jag en kompis till ett dagbarn mamma hade. Hon var ett år äldre än jag och svinsöt. Också blond. Men vi är fortfarande på lågstadiet.
 
Hade en klasskompis, som var otroligt söt. Hon var brunett och hon var söt ända tills jag inte såg henne mer, 18-19 år kanske.
 
På högstadiet var de snyggaste, enligt mig: En tjej med mycket hår, krulligt. Jättesöt. Blond. Och en tuffare tjej, också blond som jag nog mer tyckte var snygg/sexig.
 
Okej, många blonda hittills, brösten minns jag inget av.
 
På gymnasiet fanns en docksöt tjej med stora ögon och mörkt hår. Och en jättesöt utländsk tjej , som jag senare träffade och blev nära kompis med. Det fanns också min förälskelse som liknade M. Monroe,  jag har ett kort på henne (har många) men ett specifikt när hon modellar och hon är grymt snygg där.
 
Senare i livet har jag tyckt att en mörkhårig, jättesöt tjej med stora bröst var söt. Okej, här minns jag brösten för hon påpekade det hela tiden när vi jobbade ihop.
 
Jag föll för en lång, smal tjej med kort, rött hår.
 
Mitt ex var kort och inte direkt smal och otroligt söt.
 
När det kommer till tjejen som solade i bikini och topless utanför mitt fönster på jobbet för två år sen erkänner jag att jag inte kommer ihåg hårfärgen...
 
Jag och en tjej på jobbet ( i detta inlägg är alla anonyma) pratade för 6-7 år om snygghet och hon frågade vem jag tyckte var snyggast på jobbet. Jag sa att det det var hon, för det var ju det. Då tyckte jag det. Saker har väl ändrats sen dess med massa nytt in och andra ut så nu skulle svaret bli ett annat.
 
Vad jag kommer fram till är i alla fall att jag inte har någon typiskt smak när det kommer till hårfärg. Jag är inte bröstfixerad, även om jag inte har något emot dem - alls. Vad jag alltid verkar ha fallit för är det docksöta, enkla utseendet. 
 
Tar till henne som exempel igen: Ashley Williams
 
 
Med de ögonen och det leendet så kan man ju ha vilka bröst man vill.. Vem bryr sig?
 
Kortare hår, mörkare -men lika jävla snygg:
 
 
Detta räcker för att få igång mig:
 
 
Sedan har jag kommit fram till att nakna axlar är fint. Som en stor tröja där axeln kommer fram:
 
 
Slutsatsen är nog ändå att jag kan falla för vemsomhelst med rätt personlighet.
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej