När jag vaknade var det dags igen. Det var extremhuvudvärksdags. Jag vaknade några gånger till med samma resultat och när klockan var 9.45 kravlade jag mig upp, genom att hålla mig mot väggen i lägenheten. Sen skrev jag till Minichefen hur läget såg ut och att jag inte visste om jag skulle vara hemma eller krypa iväg. Det blev att jag gick iväg för jag visste att jag var tvungen att handla så jag var tvungen att gå iväg i vilket fall. Huvudvärken på promenaden var som hammarslag och dimma och jag sparkade in i en sten men inget hände.
Det var huva på och massa musik på jobbet. Men efter ett tag blev jag dessutom illamående av värken så efter tre timmar fick jag gå hem. Det tog emot att gå in i affären och veta att jag skulle bära på 5-6 kilo i 30 minuter när jag mådde sådär. Men jag kom t o m fram till att jag aldrig skulle orka laga mat hemma så jag var smart nog att köpa affärens egenlagade mat.
På hemvägen var det hammarslag och yrsel och 5-6 gånger försvann marken när jag satte ner fötterna. Detvar jobbigt att behöva lägga fokus på att hålla balansen när huvudvärken behövde fokus för att få bort.
Jag kom hem, jag åt och la mig för att försöka sova bort värken. Men efter två otroligt plågsamma timmar där jag bara vred och vände mig i smärta gav jag upp oxch ställde mig i duschen en lång stund. Men jag antar att detta är en sån dag där den ska plåga mig hela dagen.
Vi får se, nu ska jag klara nästa stund.
Kommentera