Nu är det semester. Allt känns konstigt. Minneshögtid om några dagar. En månad efteråt, fortfarande svårt att förstå. Bilden i huvudet är att han går omkrng på Filippinerna. Kaos i huvudet. Semester. Slitsamt liv blev värre än vanligt. Inte sovit ordentligt på minst 4 år. Inte vilat sen i julas. I mitt tillstånd. Jag är som min pappa. Men nu är det en mindre som oroar sig. En mindre som blir stolt över att jag försöker. Tydligen. Men i kaoset i huvudet går han omkring därborta. Och här ska vi snart ha minneshögtid. Jag förstår inte. Och nu är det visst semester.

Kommentera

Publiceras ej