Jag hade under planerat ett inlägg om vad jag tycker är snyggt hos tjejer. Schablonen är väl att killar oftast  gillar blondiner med stora bröst. Det är den man hör i alla fall. 
 
I alla fall blir det lite roligt när jag på jobbet idag ser någon och tycker att hon är otroligt snygg. Vem spelar ingen roll, hon får vara anonym. Men det byggde upp mitt inlägg.
 
Mitt absolut första minne av en tjej var en granne jag umgicks med mycket när jag var en liten plutt, 4 år kanske.
Hon var nog brunett vad jag minns. Söt, minns jag.
 
Sedan vid 8-9 hade vi flyttat och fått nya grannar. Hon var blond och jättesöt. Sedan gillade jag en kompis till ett dagbarn mamma hade. Hon var ett år äldre än jag och svinsöt. Också blond. Men vi är fortfarande på lågstadiet.
 
Hade en klasskompis, som var otroligt söt. Hon var brunett och hon var söt ända tills jag inte såg henne mer, 18-19 år kanske.
 
På högstadiet var de snyggaste, enligt mig: En tjej med mycket hår, krulligt. Jättesöt. Blond. Och en tuffare tjej, också blond som jag nog mer tyckte var snygg/sexig.
 
Okej, många blonda hittills, brösten minns jag inget av.
 
På gymnasiet fanns en docksöt tjej med stora ögon och mörkt hår. Och en jättesöt utländsk tjej , som jag senare träffade och blev nära kompis med. Det fanns också min förälskelse som liknade M. Monroe,  jag har ett kort på henne (har många) men ett specifikt när hon modellar och hon är grymt snygg där.
 
Senare i livet har jag tyckt att en mörkhårig, jättesöt tjej med stora bröst var söt. Okej, här minns jag brösten för hon påpekade det hela tiden när vi jobbade ihop.
 
Jag föll för en lång, smal tjej med kort, rött hår.
 
Mitt ex var kort och inte direkt smal och otroligt söt.
 
När det kommer till tjejen som solade i bikini och topless utanför mitt fönster på jobbet för två år sen erkänner jag att jag inte kommer ihåg hårfärgen...
 
Jag och en tjej på jobbet ( i detta inlägg är alla anonyma) pratade för 6-7 år om snygghet och hon frågade vem jag tyckte var snyggast på jobbet. Jag sa att det det var hon, för det var ju det. Då tyckte jag det. Saker har väl ändrats sen dess med massa nytt in och andra ut så nu skulle svaret bli ett annat.
 
Vad jag kommer fram till är i alla fall att jag inte har någon typiskt smak när det kommer till hårfärg. Jag är inte bröstfixerad, även om jag inte har något emot dem - alls. Vad jag alltid verkar ha fallit för är det docksöta, enkla utseendet. 
 
Tar till henne som exempel igen: Ashley Williams
 
 
Med de ögonen och det leendet så kan man ju ha vilka bröst man vill.. Vem bryr sig?
 
Kortare hår, mörkare -men lika jävla snygg:
 
 
Detta räcker för att få igång mig:
 
 
Sedan har jag kommit fram till att nakna axlar är fint. Som en stor tröja där axeln kommer fram:
 
 
Slutsatsen är nog ändå att jag kan falla för vemsomhelst med rätt personlighet.
 
 
 
 
Veckans reportage handlar om en kille som inte har nåt reportage att skriva om alls. 
 
Freddiehigh var aningen pressad. Deadline var snart och han hade inga idéer.
 
-Jag kommer ju få avslag på min ansökan om jobbförlängning om jag inte får nåt uppslag. Jag kanske kan skriva om att jag fick utslag av ragget i fredags? Nej, det blir för mycket inslag av sex och det gillar de inte. Några andra förslag? Fan, jag borde fått påslag för anslaget jag skrev förra veckan. Det var ju bra skrivet. Detta är ett jävla bakslag i jämförelse. Vem har lagt beslag på alla mina ideér? Tur ändå att jag bara behöver skriva och inte göra nåt omslag. Omslag? Om slag kan jag skriva??!! Men det är ju historia, kan ju inga slag. Kanske kan skriva om vägen som är trasig? Den inslagna vägen.. haha..Kul! 
 
Nä, detta är riktigt kasst, ett riktigt dråpslag för en författare som jag. Jag kan ju ge mig ett frislag och skriva om nåt fotbollslag. Detta misslyckande kan ju få ett jävla genomslag, det är inte vad min karriär behöver. Ska räkna ut vad det kostar mig om jag inte har nåt skrivet vid utsatt klockslag, om jag gör ett snabbt överslag så...
 
Fan...svaret är att de lika gärna kan göra ett tillslag och ta allt jag äger.
 
Nej, jag lägger mig och sover istället och tar hjälp av nån arbetslag!!!
 
Jag blir så trött...Om nu pappa fyller år en dag per år så kan man ju få må hyfsat just när man ska dit. Men jag har kämpat hela dagen mot alltför jobbig huvudvärk, ont i örat och i delar av käken och till slut får jag ge upp och stanna hemma.
 
Jag lyssnar på musik, försöker träna. Jag kan känna att folk tränar för att bli bättre på saker och för att må bra. Jag tycker jag tränar för att orka må dåligt. Det är en riktig motivationshöjare. Och att träna med enorm värk inte så enkelt som man tror...
 
Jag kan redan nu säga att Elfsborgs hemmanatch imorgon mot Helsingborg inte får besök av mig.