Alltså, jag vill inte klaga på nåt sätt men det här jävla livet.. eller ja, det här vackra livet, är som att springa ett  plågsamt maratonlopp som aldrig tar slut...
 
Stark huvudvärk idag också, så stark att jag inte kunde gå upp....  plus att jag utöver det var helt färdig efter att ha kämpat igår med att överleva den huvudvärken, plus att jag som vanligt inte sovit osv osv.. fast sen bestämde jag att jag kunde gå upp ändå,  klockan 9 och jobbade 4 timmar iaf...
 
-Jag vet varför du gjorde det. 
- ?
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej